Drömmen (om gratis öl) som gick i kras

När man varit ute och pimplat öl så brukar man ju kunna drömma typ en fortsättning på kvällen.
Inatt blev det så. Jag och ett gäng indiekids satt på golvet på krogen, det var morgon. Ur stereon strömmar radiomusik. Då säger bartendern att om åtta eller fler av oss spelar luft-trummor i rätt takt, så skulle ölen inte kosta nåt på hela kvällen. "Bra jävla deal" tänkte vi alla och började, där vi satt på knä på golvet, trumma för brinnande livet.
Det blev oklart om vi hade lyckats med uppdraget för bartendern lade inte märke till oss, istället stod han nu och snackade med en tjej (som så ut ungefär som hon Kitty). Det visade sig att hon blivit inkallad som jury. Nu gällde det att göra bra ifrån sig tänkte vi, så vi började nu även dansa runt i lokalen, upp på bord och stolar, fortfarande trummande i luften. Bakom mig hör jag hur jurybruden hånfullt säger till en av tjejerna nåt i stil med:
"Asså, du sansar ju som om det här vore en uptempo-låt. Det här bandet spelar ju AC/DC rock, så det här är en av deras lugna låtar!"

Ett sånt fundamentalt misstag utdelar givetvis ingen gratis öl

GULD!

Jo, jag drömde att jag, Peter och Dan (kända från förra drömmen) satt hemma i mitt barndomshem (i brorsans rum) och lekte med tekniklego. Peter hade byggt en hund som kunde åka framåt och bakåt. Han hade tydligen laddat hem beskrivningen från nätet och var ovanligt stöddig över sin nyfunna talang. Jag tyckte det var fräckt och prövade jag med. En tjejrobot byggde jag, som också kunde åka framåt och bakåt. Den åkte in på toaletten (alltså mina kusiners toalett, i Torsång) och fastnade mellan toan och duschkabinen. När jag skulle hjälpa den ur knipan upptäckte jag att det inte var någon robot utan min tjej Madde.
Naken och målad i guld.

Spårvagnen till Maserhallen

Inatt drömde jag att jag skulle utföra någon sorts inspektion av en spårvagn.
Sånt är ju - som alla vet - svettigt, så jag tog av mig den bruna skinnjackan och hängde den på en av vagnens öppna dörrar.
Mitt i inspektionen av den främre delen av vagnen så stängdes plötsligt fordonets alla dörrar och spårvagnen började åka iväg. Min jacka hade klämts fast i mittdörren. Jag började rusa för att komma ikapp. Det gick långsamt och jag halkade allt längre efter, men så kom jag över en cykel och det blev lite lättare att hålla tempot. Men tillräckligt snabbt gick det inte, och när jag kom till Maserhallen (Borlänges simhall) så hade jag tappat siktet på vagnen.
Incidenten med jackan verkade inte bry mig särskilt nu när jag kommit till Maserhallen, för väl inne och väl nedstigen i plurret träffade jag på mina gamla kompisar Peter och Dan.
I en sorts vattenfors (som brukar finnas på äventyrsbad) lät Peter mig veta en lite hemlig grej. Man kunde öppna en liten lucka mitt i en ström kurva, och där inne i en liten, liten glugg stod en gammal tjejklasskompis (som jag inte namnger) topless och sålde coca cola i små McDonalds-ketchup-muggar för 3 kronor och 15 öre koppen.

Länna-dagen

Förra lördagen firades Länna-dagen. Länna är en liten by utanför Uppsala i vilken jag är uppvuxen. Där bor det ca 500 personer av allskön sort. Det bor förvånansvärt mycket finnar i Länna, varför vet jag inte. Förmodligen kom de dit som arbetskraft under industrialismens guldålder. Varför jag berättar detta är för att Länna-dagen, som är ett nytt påfund sen några år tillbaka, arrangeras av en finne vid namn Aki. Han är runt 35 år gammal, lång, kraftig och hårdrockare. Och varför jag berättar detta är för att jag drömde om årets Länna-dag redan några dagar innan den gick av stapeln och Aki var en av huvudfigurerna. Liksom hans lillebror Henrik. Och en finne till..

Jag hade tagit bussen från Uppsala och klivit av i Länna. Det duggregnade lite men vad gjorde det? Idag var det ju Länna-dagen! Jag gick fram till anslagstavlan för att se om det satt någon affisch eller något program över dagen så jag kunde se vilka som var hålltiderna för alla aktiviteter. Där satt det en affisch som Aki hade designat. Men mycket till info fick man inte, bara en svart affisch med en bild på Aki och lite text. Så här såg den ut:






















Snygg va? Men eftersom det hade börjat regna så hade Aki varit där och tejpat upp en ICA-kasse över bilden på sig själv, så att den inte skulle förstöras. Så här såg det ut då:






















Föga brydde jag mig om detta och började gå mot mina föräldrars hus för att äta lunch. På infarten träffade jag på Henrik, Akis bror, som är på väg därifrån i bara strumplästen. Jag frågade honom vart han hade gjort av sina italienska skinnskor. Det var såna han brukade gå i. Då berättade Henrik historien om var hans skor tagit vägen: "Det var så här att Ari Kangas (den tredje finnen) stannade till med bilen utanför mitt fönster och frågade om inte vi skulle åka och bada. Jag tog på mig mina skinnskor och hoppade in i bilen. Vi kom till stranden, fällde ut våra filtar, tog av oss skorna och åt en varsin glass som vi köpt på vägen. När vi suttit där och smaskat en stund så plötsligt, från ingenstans, kastar Ari sin glass, roffar åt sig mina skinnskor och springer mot vattenbrynet! Han hade lurat mig, strandvistelsen vara bara ett trick för att få sno mina skor. Han simmade ut i vattnet och när han kommit en bit ut vänder han sig, sträcker upp en näve i luften och skriker på finlandssvenska: "NÄSTA GÅNG TAR JAG DINA STRUMPOR!""

Resten av drömmen minns jag inte. Förmodligen missade jag allt det roliga eftersom Aki inte satt upp något program! Otroligt oproffsigt!

Zlatan -igen

Inatt drömde jag en sekvens med Zlatan igen.
Som ni redan läst är jag kompis med Zlatan, och den här natten var vi vid Linnéplatsen i Göteborg.
Det var natt och vi skulle åka buss hem. Ett gäng kaxiga 17 åriga killar började retas med Ibra, sa att han såg ut som nån bög.
Han surnade till och började gå mot dem, men jag kände att jag personligen också var tvungen att gripa in. Den här behandlingen hade han inte förtjänat, stackarn.
Så jag stegade upp mot den kaxigaste av snubbarna och skulle ge honom spö. Jag hann väl få in en käfting på den fan, men sen började han springa. Jag satte efter och fällde honom så han föll raklång på mage.
Då, när jag gick fram till honom, var han plötsligt bara ungefär tio år gammal och grät. Jag fick så dåligt samvete och försökte be om ursäkt. Han flydde upp och hoppade på en buss, jag hann precis på bussen innan dörrarna slog igen. Men det var så fullt med folk på bussen att jag inte lyckades klämma mig fram och be om förlåtelse, så jag skrek över hela bussen:
Förlåt grabben, jag menar det verkligen!
Sen klev jag av bussen och då var Zlatan försvunnen och jag visste inte var jag var.

The big Shootout

Inatt drömde jag om maffian.
På nåt sätt var jag involverad i nån maffiafamilj med Robert De Niro som överhuvud. Jag deltog inte i deras olagliga aktiviteter, men jag var ändå väldigt nära vän med gubbarna, framförallt De Niro. Jag skulle vid nåt tillfälle klagat på att all vapenhandel nuförtiden skedde på nätet, så Robert De Niro fixade, för min skull, en sorts vapenloppis i en lagerlokal. Jävligt smickrande. Det var rätt trevligt, lite vapen, lite båtmodeller och lite serietidningar var det som såldes. Jag var jävligt kall och markerade att jag gillade honom, men blandade mig inte i vad han sysslade med. Det respekterade han.
Hursomhelst skulle det ske en riktig jävla shootout mellan polisen och maffian den dagen. Robert och hans gäng var barrikaderade i en sorts bystuga eller församlingshem med en stor inglasad altan på framsidan. På grusparkeringen framför stod amerikanska polisbilar på rad och snutarna stod, satt och låg med dragna vapen. Det var darrande stämning i luften, när som helst skulle det börja smälla.
Jag var kompis med ett par poliser också må ni tro. En tjock och en smal, så jag fick skjuts dit i deras bil. När vi var framme så gav de mig ett vapen också, dom visste inte att jag kände maffian. De ordnade en plats åt mig bakom ett pas sandsäckar där jag kunde ligga och skjuta.
Men då tågade shootoutens ostigaste inslag in på arenan; nämligen en hel samling på säkert 100 pers klädda i indian/karneval kläder och började sjunga en låt om "Maria". Jag antar att det hade nån koppling till ängeln Maria eller nåt annat katolskt som de tyckte maffian (som också var katolsk) hade svikit.
Mitt i detta eländigt etno-katolska spektakel fick De Niro syn på mig och log sitt karaktäristiska leende och frågade: "Ska du inte vara med här istället?". Jag blickade tillbaka på mina två snutpolare och sen på den sjungande masspsykosen, och stegade upp från mitt skydd och bara traskade fram mot huset. Alla höll andan, nu blir han ihjälskjuten, tänkte dom. Men jag bara gick fram och kramade om Ledarn för det farliga gänget och vi skrattade lite.
"Jag är hellre här inne och tittar" sa jag "för ni har vin, det har inte dom andra".

Som ett brev på posten - Mer homoerotik!

Jag kom på nu, medan jag kommenterade Magnus B's förra bögpost, att jag fanimej också drömde i homosexets tecken i natt.

Till att börja med befann jag mig på vad jag trodde var ett vanligt flygplan, men som under luftfärdens gång visade sig vara en månraket. Det var en dubbeldäckare och jag var ensam på övre plan. Planet började skruva sig oroväckande snabbt och jag hade skitit i att ta på mig säkerhetsbältet. Jag hade tänkt att "fan va onödigt, jag skiter i det".
Men med månfärden blev intet, för det var uppenbarligen något fel på raketen, så vi landade i Barcelona istället. Där skulle jag och min tjej Madde besöka en kombinerad kläd och leksaksaffär som jag hade hört talas om. Det skulle ju passa utmärkt tänkte jag, för då kunde ju Madde kolla på kläder och jag kunde botanisera bland leksakerna.
Efter en stunds granskande av svindyra rariteter gick jag till klädavdelningen för att hitta Madde. Men istället fann jag ingen mindre än Madonna som var ute och shoppade. Vi pratade lite, men jag kom inte ihåg vad som sas, det var ett ganska svalt samtal.
Destå hetare blev det utanför affären där Madde var. Hon har en leopardmönstrad fuskpälsmössa. Madonna tyckte Madde var så bedårande i denna kreation att hon frågade om hon fick pussa Madde. Det fick hon.

Kyssen: Madonna tog ett stadigt tag om Madde med ena armen och tryckte henne till sig. Madonna var snäppet längre än Madde så hon sög liksom tag i Maddes överläpp mellan sina läppar och blundade.
Åh, vad hett...

Jag tyckte det var lite orättvist, så jag frågade om inte jag också kunde få en puss. Madonna sa att jag kunde få pussa henne. Hon skulle minsann inte pussa tillbaka. Taffligt som fan la jag en arm om henne, hon hade brun skinnpaj, och fick ställa mig på tå för att nå upp. Men det blev inget smack, så jag fick göra om det, denna gången lyckades jag få till ett skralt smack.
Sen var det pinsamt.